I torsdags fick jag en diagnos som jag inte ville ha. Efter en noggrann provtagning, endoskopi och utförliga samtal har läkaren sagt att alla prover är fantastiskt bra och att enligt de är jag helt frisk. Men med tanke på vilka smärtor jag har och att jag emellanåt ser gravid ut kom han fram till att jag har en obotlig sjukdom.
Nu kanske ni tänker att det inte är någon fara. Men ibland kan IBS faktiskt vara ett riktigt handikapp. Och jag är nog en av de.
Men finns det då verkligen inget man kan göra för att förbättra som vardag? Ju. På Apoteket kan man faktiskt köpa droppar som sägs hjälpa väldigt väl och som är receptfria. De heter iberogast och intas 3 gånger/dag. Dessutom kan man försöka minska på stress, motionera, äta regelbundet, skriva ner allt man äter och försöka ta bort det man mår dåligt av. Har du gaser är det bra att minska på fibrer och snabba kolhydrater. Har du förstoppning kan fibrer däremot vara bra. Har du diarré kan du försöka äta mindre kål och lök bland annat. Men först ska du veta att du inte lider av laktos- eller glutenintollerans.
Det finns många som har IBS, 10-20%. För vissa försvinner sjukdomen efter ett tag. Ingen vet säkert varför man får sjukdomen och en sak är säker: fler studier krävs.
Jag kommer nu framöver att noggrant beskriva hur jag går till väga, vad jag får lära mig på dietistlinjen och kommer att ladda upp bilder.
So stay in touch!