Idag har jag gått runt och längtat tills jag kommer hem. Jag ville skriva ett positivt inlägg om förra veckan. Men sen hände något. Humöret slog över bara så där och här sitter jag nu. Ledsen, förvirrad, deppig... Och har egentligen ingen aning om varför. Därför har jag bestämt mig för att skylla det på den sk bröllopskrisen.

Jag älskar Denis. Jättemycket. Men ibland känns det lite extra starkt att vi kommer från två olika världar - den manliga och den kvinnliga.

Jag har för tillfället kontakt med tre beöllopskoordinatorer. Jag håller på och förhandlar om priser, platser, tjänster mm. Jag grubblar fortfarande över vilken klänning jag ska ha och försöker lösa problemet med Denis kläder (det lär ju vara svinvarmt i Grekland då en vanlig kostym duger inte). Och jag gör allting skälv. Annika har varit snäll och hjälpt mig med ena koordinatorn, men i övrigt är jag ensam.

Men vad hade jag väntat mig? Att Denis skulle full av iver diskutera olika nyanser av vitt med mig? Eller att han med glädje skulle vilja pyssla med mig? Ja, lite faktiskt. Men han är manlig ända in i ryggmärgen. Så jag försöker diska, duscha, städa bort min frustration. Ska även försöka med en varm dusch lite senare.

Det där med brölloppsplanering är banne mig inte lätt!!!

God natt gott folk <3